Bra inlägg!

I måndags så publicerade en av mina favorithästbloggar ett väldigt bra och läsvärt inlägg som skiljer sig från vad hon annars brukar skriva om, dvs hästar. Jag tycker att det är så himla viktigt att engagera sig och vara påläst, så jag kopierar rakt av vad hon har skrivit i hopp om att i alla fall någon här läser det. HÄR hittar ni originalinlägget.
 

"Vi alla är bara människor

Detta är ett inlägg som skiljer sig från resten här på bloggen, men jag tycker att det är så pass viktigt att jag lägger hästarna åt sidan för en stund.

Igår var det EU-val. Jättespännande tycker jag, ju mer insatt jag blir i politiken, desto intressantare blir det. Jag är absolut ingen expert inom området, men jag lär mig och förstår allt eftersom. Vad jag har tyckt varit mest engagerande är partierna Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ, de båda är kompletta motsatser till varandra och skapar två helt olika flöden i människors förhållningssätt till varandra. Hur jag själv har röstat spelar inte någon större roll, men jag kan säga som så: det var inte SD. Jag tycker det är viktigt att alla får göra sin röst hörd, vi lever i en demokrati och även Sverigedemokraterna har rätten att nå ut. Precis som att motståndskrafter har rätten att ställa sig emot det invandrarkritiska partiet. Demokrati betyder dock inte att man kan säga och göra precis hur man vill, det gäller åt båda hållen. Jag tycker det är fel att Sverigedemokraternas opposition förstör för partiet under torgmöten och liknande, det hindrar SD:s demokratiska rätt om de inte har möjlighet att tala. Jag tycker dock det är minst lika fel när SD, och i vissa fall partiets anhängare, blandar ihop demokrati med yttrandefrihet. Demokrati är inte en synomym för att kunna bete sig hur som helst, eller säga precis vad man känner för. I Sverige har vi fyra grundlagar, en av dem är yttrandefrihetslagen. Yttrandefrihetslagen säger, bland annat, följande: "förmedlas något som kan ses som hets mot folkgrupp [...] kan det räknas som brott mot yttrandefrihetsgrundlagen".

Den 19 oktober 2009 skrev Jimmie Åkesson en debattartikel i Aftonblandet. I slutklämmen skriver han såhär:

"Som sverigedemokrat ser jag detta (islam) som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år."

Jag är inte tillräckligt påläst för att säga var gränsen går för hets mot folkgrupp, men gissar jag så antar jag att det här ligger på gränsen till oacceptabelt. Precis som mycket annat som glidit ur partiets munnar. Järnrörsvideon är ett av flera sådana exempel. En film som inte var menad att nå allmänheten, där Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling betedde sig oerhört osympatiskt.
 

 
Självklart är det så att media vinklar fakta och uttalanden. Eftersom SD är ett extra hett samtalsämne är det många uttalanden som blåser upp, just för att medierna verkar ha stenhård bevakning på detta parti. Å andra sidan finns det många, många saker som de själva sagt utan någon vinkling från tidning, TV och radio, som jag själv kan tycka känns obehagliga. Citatet från Jimmie Åkessons debattartikel ovan är ett av oroväckande många exempel. Kent Ekeroth, och flera andra av SD:s partimedlemmar, hymlar inte heller med sina främlingsfientliga åsikter på Twitter och liknande sociala medier. Varje vecka kryper det fram mer eller mindre rasistiska åsikter från partiet, uttalade av medlemmar i Sverigedemokraterna. Att folk accepterar, eller blundar, för alla klavertramp som partiet gör utifrån ett moraliskt perspektiv, det gör mig rädd.

Har man läst SD:s partiprogram och man sympatiserar med partiets ståndpunkter, då bör man få göra det, oavsett vad jag eller andra tycker om paritet. Vad som gör mig ledsen är all den okunskap som grundar för många av rösterna, jag märker det inte minst i min egen närhet. Om man röstar på SD för att "invandrarna tar jobben" eller för att "man är trött på att alla bråk startas av folk som inte bor här egentligen" (obs, inte mina åsikter, än dock vanliga uttryck hos SD-sympatisörer) tycker jag att man bör läsa på. Det är inte svart eller vitt, även om det känns enklast att framställa det som det. Det är ett omfattande beslut att lägga sin röst på Sverigedemokraterna, med tanke på de värderingar de har som går emot den moderna tiden. Vill man rösta på SD för att man förstår innebörden av det, då är det är ett bra tillfälle att använda sin demokratiska rättighet (även om jag personligen inte står bakom ett sådant val). Men har man glömt att sätta sig in i partiets värderingar och röstar på SD för att "de vill ha ut invandrarna" så hoppas jag, med hela mitt hjärta, att man tar sig en funderare på sitt beslut. Det är bra mycket mer invecklat än så.

År 1939 startade det andra världskriget. De främsta komponenterna till att nazisterna fick makten var dålig ekonomi och en regering som inte levde upp till förväntningarna. Det skapade en missnöjd befolkning. När nazisterna kom med sitt tydliga budskap kände man att det fanns möjlighet att förändra. Då alla andra partier brast i vad de lovade, så kunde medborgarna lätt se direkta resultat i nazistpartiet. Det blev en politisk folkrörelse, plötsligt hade man möjlighet att bli en del av ett sammanhang där ens åsikter backades av många andra. Samhörighet är något som vi flockdjur gärna strävar efter, som ni säkert vet.

Att det går högerextremistiska vindar genom Europa är det inget tvivel om. Vi har haft, och har, en dålig ekonomi. Många människor känner att riksdagen inte anstränger sig tillräckligt. Stora delar av Europas befolkning är därför missnöjda och söker andra alternativ. Ringer det en klocka här, tro? Är det inte dags att vi tar lärdom av historien?

Storbritannien, Danmark, Holland, Grekland, Finland, Ungern och inte minst Frankrike är bara några av de länder där främlingsfientliga partier är på frammarsch. Även Tyskland skickar nazister in i EU-parlamentet, för första gången sedan 1945. Polen är också ett land där denna rörelse är i full gång, där ledaren Janusz Korwin-Mikke bland annat uttalar sitt förakt mot förståndshandikappade. Han har även ifrågasatt om Hitler verkligen kände till Förintelsen, för att bara nämna en av flera punkter som jag tycker känns märkliga. När partiet Front National presenterades som klara vinnare i Frankrike natten mellan söndagen och måndagen så brast ett jubel ut i Sverigedemokraternas vallokal. Jimmie Åkesson har åtskilliga gånger uttryckt att han inte ställer sig skeptisk till ett samarbete i EU med det franska partiet; ett parti som vill förbjuda abort (vilket visserligen går i en relativt lik linje med hur SD ställer sig till frågan), belöna kvinnor som inte arbetar, införa dödsstraff och förbjuda utomeuropeisk invandring. Detta är alltså värderingar som Sverigedemokraterna ser som förnuftiga. SD står nödvändigtvis inte för allt som Front National säger, men att de uppskattar det franska partiets vinst talar väl ganska mycket för sig självt.
 
 
Visserligen försvann Erik Almqvists officiella roll i SD efter järnrörsskandalen så vitt jag vet, men tweeten känns minst
sagt relevant ändå.

Varför jag engagerar mig i det här, till och med så pass offentligt som på bloggen, är för att jag tycker det är viktigt. Jätteviktigt. Och för att jag blir rädd. Rädd för att vi successivt backar bakåt ungefär 75 år i tiden. Jag blir också rädd av tanken att jag och min familj kanske inte skulle ha någonstans att ta vägen, om det blir krig i Sverige. Precis som att andra länders flyktingar blir invandrare för oss, så blir svenska invånare lika mycket invandrare när vi behöver bosätta oss någon annanstans. Om det en dag skulle bli krig i Sverige, vart ska då jag och alla de jag älskar ta vägen? När allt fler länder uttrycker rasistiska åsikter och stänger dörrarna för människor i nöd, hur kommer vårt framtida Europa då se ut? Det svider i hela mig när jag tänker på scenariot där min älskade familj skulle behöva ta till flykt, på grund av dödshot och en osäker tillvaro. Då hade jag velat att Europa tog emot dem med öppna armar, så att mina nära och kära kan få leva i trygghet. Behandla andra som du själv vill bli behandlad, kort sagt.

Slutligen, det är helt upp till var och en hur denna vill rösta. Jag vill inte förneka någon annan rätten att tycka. Däremot vill jag att alla som läser det här tänker till inför riksdagsvalet 2014, på de konsekvenser som ens val får. Inte bara på kort sikt, utan även längre fram i tiden. Vi alla är bara människor, kom ihåg det."




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback