Prins Prins Prins.

Var som sagt och hälsade på i stallet idag. Jag hade mest tänkt att bara, jaa. Hälsa på helt enkelt. Hälsa på hästarna och alla människor. Det är ju trots allt som mitt andra hem där. Men när Madde frågade om jag ville rida Prins så fanns det såklart inget annat svar än "JAAAA, det vill jag!", hehe. Han har antagligen verkat ganska förvirrad över att det är andra personer än jag som rider honom just nu, och när jag gick ut i hagen och hälsade när jag skulle ta in honom så stod han en bra stund och sniffade på mig, som om han tänkte "Är DU tillbaka? Det var längesen!". Blev såklart en massa gosande och mysande när jag gjorde iordning honom. Plutten!

Medans de andra red ut en sväng så kände jag lite på honom i alla gångarter i paddocken. Han frustade nöjt väldigt många gånger och kändes pigg och glad. Och ridmässigt kändes han hur fin som helst, så de tjejerna som hjälper mig med att hålla igång honom nu gör ett jättebra jobb! Är inte ett dugg orolig över att han är i bra händer medans jag är borta.
Hästarna är verkligen medicin för själen. Prins såg antagligen väldigt nöjd ut efter att jag hade ridit, och jag kände mig minst lika nöjd!
 
 




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback